Anders  #160;Fastighetsutveckling AB AGRANLUND.se  Underhållsplanering


Beskriv vad som finns under olika avsnitt


Vi skippar det (jobbiga) system­tänk­andet för att istället jobba med en helt oöver­träffad och be­dår­ande enkel modell

Excel finns ju i många datorer.

Steg 2: Beskrivning - Mängder

Nu när vi har hämtat all allmän information 00 Allmänt om fastig­heten och för­eningen så kan följa en ytt­erst genom­tänkt struktur så kan vi välja att jobba vidare på två princip­iella sätt:

  1. Vi kan välja att ENBART be­skriva fastig­heten och här väljer vi att börja med av­snittet 01 Mark.

    Vad finns på och i marken?

  2. Vi skulle förstås även kunna BÅDE BESKRIVA och samtidig MÄTA UPP hur mycket som finns på och i marken.

Man kan givetvis mängda på många olika sätt, block och penna, Excel eller varför inte via den förträffliga tjänsten via GEOMETRA?

GEOMETRA Logotype

Det kan av flera skäl vara bra att veta vad som finns att under­hålla (sköta)!

Uppgifterna vi samlar in kan vara till nytta för annat än för det PERIOD­ISKA under­hållet.

Ytor och annat kan nämligen kräva en hel del LÖP­ANDE under­håll, typ snöskottning eller gräsklippning m.m.

Ju större ytor man har ju mer kostar all skötseln = det löp­ande under­hållet.

Periodiskt underhåll =
Mer sällan förekommande underhåll.

Löpande underhåll =
Ofta förekommande underhåll.

Det senare kan före­träd­else­vis vara åtgärder som före­kommer var­annat år, eller oftare.

Aff - Avtal för fastig­hets­för­valt­ning
tar INTE upp dessa be­grepp,
men många eko­nom­er gör det.

Plus Anders G Fastighetsutveckling AB.



Bladet 01 Mark i en Underhållsplan


I en nybyggd brf kan man sitta i lugn och ro och läsa ritn­ing­arna och unna sig att vara ganska ambitiös.

Såvida man får rit­ning­arna som pdf-filer för­stås.

Metodik (tågordning)?

Börja med det viktig­aste när ni upp­rättar en under­hålls­plan

Börja helst med de stora och dyra sak­erna - fyll sedan på med allt annat.

Det är inte alltid som man måste lägga ner tid på att mängda (mäta) upp allt efter­som bygg­del­arna inte kommer bli före­mål för något nämn­värt PERIODISKT UNDERHÅLL, typ de närm­aste 40-80 åren. Det kan räcka med att veta vad som finns att be­aakta av andra skäl än strikt under­håll.

Mer om olika per­spek­tiv och olika tanke­sätt (filosofier) tar jag upp längre fram...

En sak är för­håll­ande­vis ganska glas­klar, jag har inte exakt samma upp­fatt­ning som SOU 2017:31. Å andra sidan heter jag ju nämn­ligen ANDERS så det är väl inte så konst­igt att jag tänker annor­lunda?

I många äldre fastigheter finns det kanske inte så mycket att rabbla upp, mer en as­falts­yta, lite bänkar och ett plank? Det är i alla fall säll­synt med "Sim­bass­änger i ute­miljön"

Och ibland kan man summera allt i en stort åt­gärds­paket typ "UTEMILJÖ" som sedan ska bli bli helt ny genom en större om­fatt­ande för­ny­else (ombyggnad) på grund av intryck från "Trädgårdstider".

Fördelen med Excel är att man kan räkna fram mängder medan man håller på med lägga i upp­gifter i under­hålls­planen.

Man behöver inte räkna vid sidan om, vilket man måste göra i vissa under­hålls­system.

Slå flera flugor i en smäll

𝕄­an slår flera smällar på samma 𝔽luga­
- som man brukar säga i under­håll­nings­bransch­en.


Byte är en åtgärd i en underhållsplan, målning en annan.


Visst kan det vara bra om någon ytterst erfaren och ödmjuk person upp­rättar den första under­hålls­planen.

Var hittar man sådana ödmjuka figurer?

Kompetens - färdigheter?

Det ska dock inte vara svårt att ta åt sig en under­hålls­plan - att för­stå upp­lägget och resone­manget.

Det finns nämligen ett mycket gammalt axiom som säger att...

"Ingen­ting varar för evigt"

(utom denna sats förstås).

I Marken finns olika led­ningar och där dag­vatten­led­ningar, förr eller senare, kan be­höva spolas rena.

I äldre hus så kan man även behöva byta ut t.ex. en in­kommande av­lopps­led­ning eller en så kallad kall­vatten­servis.

Även i en helt nybyggd bostads­rätts­för­en­ing kan man ty­värr be­höva byta ut av­lopps­led­ningar i förtid på grund av för­mod­ligen mer eller mindre in­kompet­enta bygg­herre­organ­isation­er - men då är det väl sig inte att be­trakta som som sed­van­ligt under­håll utan så kallat fel­av­hjälp­ande under­håll a´la Aff?

Fjärr­värme­bolagen svarar för fjärr­värme­led­ningen fram till en punkt inne i bygg­naden.

Det är annars ut­märkt bra om man vet vilka led­ningar i marken som fören­ingen an­svarar för. Fjärr­värme­led­ningen i bild­en nedan får t.ex. Fjärr­värme­bolaget svara för.

Fjärrvärmeledning i Trelleborg

Det finns tapp­vatten- och värme­led­ningar i marken som antingen läcker eller är så pass dåligt isoler­ade så att värmen för­svinner ut i marken, vilket orsakar, bland annat, onöd­iga drift­kost­nader.

Det är med andra ord viktigt att tänka på alla ledn­ingar som finns i marken så att man inte gör som i många kommuner.

Först asfalt­erar man gatan och där­efter lägger man ner fjärr­värme ett år och fixar dag­vatten ett annat år.

Att sam­ordna under­hållet
är en själv­klar upp­gift
när man upp­rättar
superba under­hålls­planer.

Vi fort­sätter till åt­gärder och under­hålls­inter­valler.

Eller gå till någon av dessa för­träff­liga sidor:

Hem till första sidan

  • Underhållsplan­ering sid 1  ©
  • Erfarenhetsåter­föring sid 1  🔁
  • Fastighetsutveckling  🏠
  • Lite om mig förstås  Anders Granlund


  • © Anders G Fastighetsutveckling AB 2021-12-20