Steg 1: Samla in fakta om fastigheten/brf.
Fastighetsuppgifter - Ekonomin m.m.
Oavsett efter vilken struktur vi tänker använda så kan vi behöva veta en del om fastigheten typ antal lägenheter, BOA, LOA, byggår och eventuella ombyggnadsår eller om det rör sig om flera olika byggnader (och kanske med olika byggår? Usch då!)
Hur är det med Kassaflödet och Likviditeten?
Ovan är utmärkt bra att veta eftersom Inga pengar = Inget underhåll = Realkapitalet sjunker i värde!
Man behöver inte en underhållsplan för att beripa att en fastighet kostar att underhålla.
Finns det inte 100-200 kr/m2 till framtida underhåll om man har gamla fastigheter så är det kanske där man börjar - se till att det flyter in pengar?
Att ta fram underhållsplaner för ett stort fastighetsbestånd kostar en hel del pengar, det borde Region Skåne förstå och använda pengarna till underhåll istället för att ge dem till konsulterna och utveckling av CAFM (Computer Aided Facility Management).
BOA = Bostadsarea
LOA = Lokalarea inkl. garage. HELKNÄPPT!
TOA = Tomtarea [skoja bara] ;-)
BYA = Byggnadsarea
A(temp) = Area tempererad över 10˚∁
Det är desutom utmärkt bra att veta vart fastigheten (brf) finns så vi inte åker till fel ställe. Olyckligtvis finns det många brf med heter typ Brf Ulla 1, Ulla 2 o.s.v.
Det finns många källor där vi kan hämta data av olika slag.
Tyvärr kan det finnas det inte så mycket att finna i årsredovisningar eftersom de kan se ut på olika sätt. En del (mycket få) brf redovisar däremot utfört underhåll i kronologisk ordning.
"Klart är, den som söker finner..."
Ta in hjälp till första underhållsplanen!
Många fackområden - Suck!
När man bygger ett hus så är många olika yrkesgrupper involverade. Det finns en mängd så kallade fackområden och som, i de flesta fall, kräver särskild utbildning och, förstås, praktiska erfarenheter.
Att kunna allt om allt är omöjligt, för det stora flertalet, men samtidigt är det tvunget att ha en bra hum om det mesta.
Ska man upprätta en underhållsplan så bör man rimligtvis veta en hel del om allt som finns i en fastighet och det är väldigt mycket. Och det är väl därför det finns "kokböcker"?
Men i regel så blir man kvar i sitt (bekväma) fack, byggingenjören tittar på tak och fasader medan el-ingenjören kollar el-ledningar. Rörmontören kollar rören. Plåtslagaren känner på plåten och så vidare.Varför inte även nämna Radon, PCB, Asbest, Buller, Legionella och andra mycket speciella expertområden?
Hur man gör en underhållsplan, bara klicka och läs!
© Anders G Fastighetsutveckling AB 2021-12-20