Strukturer och koder är väldigt viktigt för att få ordning och reda på underhållet tycker visst förståsigpåarna? Var sak på sin givna plats och sedan ska man få med allt inklusive "T1.342 Simbassänger i utemiljön"
I Aff följer man det som ursprungligen kommer från nyproduktionen och den urtråkiga AMA-litteraturen
Den ganska enfaldiga tanken är att hela fastighetsbranschen en dag ska prata samma "språk", förmodligen i stil med Esperanto, trots att den stora andelen fastighetsägare och förvaltare knappast är några tekniker, utan många gånger bara "helt vanligt folk" och särskilt i bostadsrättsföreningar.
T1 - Utemiljö
Under varje huvudrubik finns en uppsjö med underrubriker typ "T1.342 Simbassänger i utemiljön" med flera, se illustration ovan.
T2 - Byggnad Utvändigt
T3 - Byggnad Invändigt
T4 - VA-, VVS-, Kyl- & Processmediesystem
T5 - ELsystem
T6 - Tele- och Datasystem
T7 - Transportsystem
T8 - Styr- och Övervakningssystem
Upplysningsvis kan man nämnna att Kinesiskan består av cirka 60.000 tecken.🈲
Sedan finns förstås REPAB med sin struktur
Det vore dumt att utesluta BSAB som en del lutar sig mot
Och sedan får vi för guds skull inte glömma BIM
Visst kan man i
nyproduktionen behöva en klar struktur och en mängd med koder T1 t.o.m T8. Hur skulle det annars se ut?
Undrar just vad en vattbräda har för kod?
Men i nyproduktionen så handlar det om relativt få beslutsfattare och många specialister (Teknokrater) och med en klar hiarkisk beslutsordning, i mångt och mycket även en tydlig Byråkrati, som Max Weber har skildrat omsorgsfullt.
I förvaltningsskedet finns det långt fler som har något att säga till om och som inte är tekniker, särskilt i
bostadsrättsföreningar där man kan säga att det finns en viss form av
Demokrati,.....
dock inte alltid :-(
Allt behöver inte vara så väldigt komplicerat! En brf vet mycket väl vad som finns i huset och hur det ser ut? Och de i alla fall har mycket sällan "T1.342 Simbassänger i utemiljön".
Jag förde kanske ett själklvart resonemang när jag tog fram underhållsplanen 1991 och som jag sedan har utvecklat?
I det allra flesta fall så har fastigheter 01 MARK. (Fastigheter är ju jord! Det finns dock smärre undantag i form av 3D-fastigheter.)
Vänder man sig om så ser man ett hus och därmed 02 FASADER, 03 BALKONGER, 04 FÖNSTER och DÖRRAR. Och för att komma upp till 05 YTTERTAKET så går man via 06 TRAPPHUSET, och så tar man 07 HISSEN upp (för att sedan gå nedåt).
På vägen finner man förmodligen 08 LÄGENHETER.
När man är klar med taket så tar man hissen ner till källaren för att titta på 09 GEMENSAMMA saker såsom garage, tvättstugor och annat.
Man kan gärna avsluta, eller börja med, att kolla in 10 VÄRMECENTRALEN för att fortsätta med alla 11‑14 INSTALLATIONER. Avslutningsvis kan man diskutera förekommande 15 MYNDIGHETSKRAV.
INSTALLATIONER = i denna modell
11 Tappvatten-/Avlopp,
12 Värmesystem,
13 El-, Data, Larm
14 Ventilation
Jag har alltså valt en helt annan och en betydligt mer praktisk uppdelning, struktur, och som passar särskilt bra för bostadsrättsföreningar, men även för andra mer pragmatiskt lagda personer eller organisationer.
Varför inte prata Balkonger med ett företag för att senare prata Hissar med ett helt annat?
I regel så motsvarar dessutom varje rubrik 01-15 (blad i Excel) en A4 och med gott om plats för minnesanteckningar direkt i Excelbladet.
01 - Mark inkl. ledningar i marken (som kommuner annars lätt glömmer bort)
02 - Fasader
03 - Balkonger, loftgångar
04 - Fönster, dörrar, portar
05 - Yttertak, terrasser
06 - Trapphus
07 - Hissar
08 - Lägenheter, lokaler
09 - Gemensamheter
10 - Värmecentral
11 - Tappvatten-, avloppsledningar
12 - Värmeledningar; radiatorer
13 - El, Tele, Data, TV
14 - Ventilation
15 - Myndighetskrav
Men visst finns det fler strukturer, vissa bra och andra mindre bra. Källa: Jennifer Rosenborg, examensarbete 2016‑04‑19.
Vidare till "Hur man gör en superb underhållsplan i Excel".
© Anders G Fastighetsutveckling AB 2021-12-16